Flygresan en upplevelse i sig

Skriven den 7 januari, 2010

Flygresan en upplevelse i sig

Mot sol & värme med Novair. Över det asiatiska Turkiet klarnar himlen upp. Med utsökt skärpa kan jag mot norr studera Kaukasus, snöklätt i morgonljus – en bergskedja på min önskebesökslista. Georgien, Azerbadjan, norra Iran. Verkligheten överensstämmer med kartbilden, skönt! Men först ett stopp däremellan, i Jerevan Armeniens huvudstad för tankning. En sömnig föga nyttjad flygplats. Kanske billigt flygbränsle i kristet land? Jerevan ligger i en dal. Nu utan snö men omgivande berg ser både mäktiga och kalla ut. Vitt, vitt, vitt men härligt vårljus. Redan i början på januari.
Därnere ligger Kaspiska havet, så stort med fartygscontainertrafik. In över Irans norra låglänta sandstränder med villor, småbyar och vattenreservoarer intill havet. Barmark. Mot öster flyger vi ut över en lång och smal halvö. Därifrån tror jag Magnus Ullman nyligen skrivit ett spännande fågelreportage i Vår Fågelvärld. Sedan försvinner Kaspiska havet och Irans höga berg tar vid.
Nu blir jag villrådig. Är det fortfarande Iran? Frågar flygvärdinnan men hon kan inte lämna något besked. Trots att jag nog kan kalla mig globetrotter har jag aldrig tidigare sett ett mer otillgängligt och ogästvänligt landskap. Sand och berg i dekorativa former som magman nyss flutet upp, men inte ett spår av mänsklig närvaro. Tittade noggrant i över en timme. På det hinner man långt med 800 km i timmen! Om talibaner klarar sig här unnar jag dem detta rike sterilare än månens yta. Sedan ut över ett disigt Arabiska sjön och landning i Goa 11 timmar efter starten från Arlanda. Framme samma datum men förlorat 4,5 timmar i tidsskillnad (noggranna engelsmän!). Flygresan var en stor behållning, en visuell lektion i geografi med flera platser jag gärna vill besöka.

Kommentarer inaktiverade.