En gårdsplantering – från sliten asfalt till prunkande oas

Skriven den 22 september, 2016

När familjen Ridderlöf flyttade från Lidingö till Stockholms innerstad 1988 byttes det moderna villaboendet och trädgårdsgrönskan mot en högborgerlig sekelskifteslägenhet utan hög traditionell komfort. Rum i fil med stuckaturer, 3,50 m i takhöjd, utsökt vackra kakelugnar, dekorativa dörröverstycken och träpaneler. Serveringsgång, isskåp och köksskåp i original med mera. Nästan allt från åren 1899 till 1901. Det blev vår nya innemiljö.

Gården däremot upplevdes som en sovjetisk kvarleva där tidens tand gjort sitt. Gråbeigea murar som flagnat av mot kvarterets övriga fastighetsmurar. Asfalt på hela gårdsytan utom två lanterniner som släppte ner ljus till källarplanets förutvarande segelmakeri. Numera enbart källarkontor. På murarnas väggar kunde spår skönjas från fasta soptunnor och inte mindre än 11 avträden. Dessa hade förstås avlägsnats vid en totalrenovering av fastigheten i mitten på 1970-talet. Åt gården gjordes inga förbättringar utom asfalteringen och att en rejäl piskställning fick inta ytan.

Nyinflyttade som vi var fanns det mycket att åtgärda i lägenheten. Dock utan några tidsförvanskade ingrepp. Efter några år när ett par damer, för övrigt de enda som använt piskställningen, flyttat från bostadsrättsföreningen tog vi itu med att försöka försköna gården. Vi tog in ett förslag på disposition och planteringar från ett landskapsarkitekt företag. Men vi ansåg det inte uppfylla föreningens behov och var därtill för kostsamt.

Istället gjorde vi det själva. Sten Ridderlöf fick ansvaret och började med att i studiesyfte besöka ett par andra föreningar som renoverat sina gårdar. Därpå kontrakterades forskningsledaren vid Alnarp Kenneth Lorentzon för valet och leverans av växterna utifrån Stens önskemål. Barbro & Sten svarade för designen och många starka armar hos föreningsmedlemmarna fick ta i och skruva ihop timmerstommarna, skottkärra in tonvis med jord och gödsel från lastbil på gatan till planteringsformarna på gården. Ett plåtslageri i huset konstruerade ingångsbågarna i armeringsjärn för klätterväxter och trädgårdsbelysning. Åtskilligt annat fanns förstås på agendan. Allt gick ganska fort och medlemmarna var väldigt nöjda med vad som åstadkommits och sina inte obetydliga insatser. Slutkostnaden blev ungefär hälften av det offererade förslaget, dubbelt så mycket växter som i offerten och inte minst – betydligt intressantare växter.

Efterhand har önskemål framförts om att gårdsytan borde få fler planteringslådor. Detta då många var förtjusta i det gröna rum som skapats och som används ganska flitigt under sommaren. Fler lådor byggdes när vi senare lade ut trädäck i det ”inre rummet” med sin sittgrupp och när bottenlägenheterna fick egna altaner på gården. De nya lådorna har blivit goda avskärmare.

Många i bostadsrättsföreningen har frågat efter en lista över de planterade växterna. De ser ju med egna ögon färgprakten under hösten eller t. ex de ofattbart stora, exotiska bladen hos junimagnolian eller rostvinet som klättrar på balkongräcket. Det förvånar inte när nya medlemmar kommer in i föreningen. Men även de som varit med längre vill gärna bli uppdaterade. De är uppenbart intresserade och nästan stolta trots att det finns en gammal lista. Men vi har ju ökat antalet planteringslådor från 7 till 11 och därmed fler exklusiviteter. Så här kommer den nya planteringslistan!

Kommentarer inaktiverade.