VATTENTRÄDGÅRDEN – SYSTEM AV DAMMAR OCH KANALER

Utmed det ursprungliga huvuddiket i arboretet har successivt med början 1996 anlagts nio dammar med en sammanlagd vattenyta om cirka 3700 kvm. De täcker ungefär hälften av den ursprungliga fladens yta som fanns här för cirka 150 år vilket framgår av Laga skifteskartan upprättad 1842 och 1846. Högsta vattendjup är nu drygt två meter med ett uppskattat medeldjup över året på något mer än en meter. Vattenståndet varierar ganska mycket (upp till 0,75 m) beroende på att de anslutna dikena torkar ut under högsommaren. Dammarnas storlek och djup följer terrängen och är direkt förbundna med varandra men, där berget går i dagen, ersätts de av en något fördjupad meandrande bäck. Av kartan över arboretet framgår den något spretiga dammutbredningen men dess betydelse som vattenmagasin för arboretet kan inte nog överskattas.Särskilt de av jordmassor upphöjda kantmiljöerna har gynnats.

 

 

 

 

 

 

Vid utgrävningarna var det intressant att notera markens skiktning:
Överst ett lager om 2-3 decimeter matjord med lågt pH-värde (4,2-5,7), därunder cirka ½ meter finkornig sand och mellan sanden och underliggande berg ett djupt lager av massiv blålera. Marken innehöll nästan inga stora stenar men däremot inte så få upp till knytnävsstora kalkstenar, dock mest grus. Inom vissa områden var kanske var 50:e sten en kalksten vilket man inte kunde ana på ytan. Detta kalkinslag i moränen och lerorna är påverkade av silurkalken från Gävlebukten som förflyttats med inlandsisen.
Avsikten med utgrävningarna var flerfaldig. Den syftade till att åstadkomma ökad fuktighet för trädplantering som motvikt vid ihållande torrperioder, att ta fram områdets dekorativa berghällar som planslipats av inlandsisen, att modellera det flacka landskapet med de uppgrävda jordmassorna och inte minst att skapa värdefulla, vackra och intressanta dammiljöer. För både växter, djur och människor. Förutom kärleken till den naturliga våtmarken har utformningen inspirerats av åtskilliga besök i kinesiska och japanska trädgårdar, oftast med mycket gamla anor. Våra besökare finner å sin sida viss likhet med en känd vattenträdgård i Giverny vilken vi ännu inte besökt. Till skillnad mot nämnda anläggningar – som normalt är perfektionistiskt skötta – är resurserna i vår trädgård högst begränsade och får ses utifrån detta faktum.

 

 

Planteringar vid dammkanterna består av några rododendron, särskilt Rhododendron x fraseri, R. canadense och egeninsamlad koreansk azalea R. schlippenbachii, iris som dansk iris (Iris spuria), brokiris Iris versicolor och samarkandiris Iris magnifica samt daggkåpor främst jättedaggkåpan Alchemilla mollis. I vattenbrynet återfinns på några platser skunkkallor, både den vita Lysichiton camtschatcencis och den gula Lysichiton americanus, blomvass Butumus umbellatus och i mängd vår inhemska gula svärdslilja Iris pseudacorus. Här och var ståtar pampiga rödbladiga flikrabarber Rheum rhabarbarum och stäppkålen Crambe cordifolia. Det vilda inslaget som löpande måste tyglas är de invasiva kaveldunen Typha både det smalbladiga och det bredbladiga.