CLUMPS & WILDLIFE GARDENING

Utgrävning av stora och djupa dammar resulterar obönhörligen i stora jordmassor.
För oss i arboretet har det enbart varit till gagn. På så sätt har vi kunnat modellera det i övrigt platta landskapet i vackrare former och ta fram släta urbergshällar, ofta med dekorativa kristalliniska gångar. Samtidigt har det resulterat i ett djupare marktäcke med sluttningar vilket högeligen uppskattas av träden. Initialt har detta krävt mycket arbete
med de tunga leror som kommit i dagen men ger på sikt en mer fuktighetshållande
jordmån än det grunda matjordslagret vi eljest begåvats med. I den nederbördsfattiga ostkustskärgården är det förstås en stor fördel.

 

 

Pinus densiflora Gamov Bay SE Russia Sep 1997

I inte så liten utsträckning har vi också försökt koncentrera de uppkomna jordmassorna till nya kullar och höjder där planteringarna gjorts ganska tätt. Däremellan har den ursprungliga plana marken behållits med få eller inga planteringar alls. På kullarnas nedre söder- och västvända sidor har de absolut känsligaste trädarterna planterats medan topparna försetts med tallar och cedrar (av typen gultall Pinus ponderosa, hybridtallen Pinus x schwerinii, japansk svarttall Pinus thunbergiana och koreatall Pinus koraiensis respektive himalayaceder Cedrus deodora med sorterna ’Karl Fuchs’, ’Eisregen’ och ’Pendula Aurea’).
Tanken bakom dessa s.k. clumps är att de individuella träden får växa upp så att de tillsammans bildar en harmonisk enhet vilket sägs utgöra en hortikulturell finess. I Lassas Hagar utgör de tre kullarna vid gamla dammen var sina clumps med planterade träd på den upphöjda marken optiskt förstärkta genom den plana ängen runt om. På sikt, allt eftersom träden växer till sig, bildar de tillsammans en ny större clump. En förebild för oss har varit de branta småöarna vid Japanska sjön i ryska Fjärran Östern som är bevuxna med japansk tall Pinus densiflora.

Bufo bufo Lassas Hagar Apr 11 2009

I de våtmarksområden som skapats av dammarna gynnas faunan. Förutom en högre fågeltäthet av tättingar i buskagen intog änderna snart revir i området. Här häckar nu regelbundet knipa, vigg, gräsand och skedand. Reguljära, men av olika skäl, mindre välkomna gäster är storskrake, häger och kanadagås. Ett trevligt inslag utgör den starkoloni som nyttjar ett antal bohål i gamla aspar som tidigare hyst gröngöling. Här är konkurrensen stor om bohålen mellan stare och knipa där jag ibland tvingas ingripa som skiljedomare när en äggstinn kniphona sonika lagt sig på en kull nästan flygfärdiga starungar.
Över dammarna flyger ofta, särskilt på sensommaren, fladdermöss. En tämligen liten art som ännu inte är identifierad. Då vi planterat inte så få buddlejor, främst den vackert blå Buddleja davidii ’NANHO BLUE’, är sensommaren också ett eldorado för fjärilar. Mängden bålgetingar har ökat betänkligt under senare år medan de fridsamma och flitiga sten- och jordhumlorna förekommer i tusental redan från tidigt på säsongen, här i början på maj.
Våtmarkens signum är annars den stora mängden grodor och paddor som åtföljs av i första hand snoken. Också mindre salamander är frekvent. I vattnen har vi satt ut några fiskarter, dels de från havet fångade sarv och sutare, dels de mer gängse tamfiskarna koikarp och guldfisk. Dammarna hyser även flodkräfta.

Natrix natrix in Old Pond June 2001

Astacus astacus Farther Pond Aug 12 2009