Lassas Hagar

Lassas Hagar

Lassas Hagar är både ett arboretum dvs. en samling exotiska träd, och en vattenträdgård belägen på ön Svartöga.

Arboretum Lassas Hagar

bildades 1980 då de första planteringarna gjordes i liten skala på familjen Ridderlöfs nyinköpta fritidstomt på Svartlöga. Den är belägen strax väster om den gamla byn, cirka 300 m från havet. Under 1980-talet utökades markområdet genom köp av några, främst obebyggda, hemman. 2007 arronderades delar av marken med intilliggande fastighet. På så sätt skapades en sammanhängande enhet, fastigheten Svartlöga 3:54 i Norrtälje kommun klassificerad som arboretum. Två år innan hade familjen överlåtit egendomen till en nybildad stiftelse benämnd Stiftelsen Arboretum Lassas Hagar, Svartlöga, i kort text ”Lassas Hagar” eller bara ”LH”. Namnet härrör från två bröder Larsson, Lars och Johan, som ägde ängarna i början på 1800-talet och så har de kallats i 200 år. Arbetet bedrivs ideellt utan vinstintresse och arboretet är helt privatfinansierat. Trädsamlingen är tänkt att vara försöksplantering tillika med framtida genbank.

Svartlöga

är numera främst en sommarö, belägen i Stockholms norra skärgård ca 7-8 landkilometer utanför södra Blidö. Ön är ganska stor – ca 1 x 3 km – och omges av vidsträckta fjärdar vilket även skapar ett säreget klimat.

Vädret kännetecknas av många soltimmar, kalla vårar och varma höstar. Under sommaren är det inte ovanligt att solen skiner över Svartlöga samtidigt som det ligger en molnbank över Blidö och Yxlan och regnar på fastlandet.

Även naturen är säregen. Med undantag av en och idegran trivs inte barrträden på ön. Den är lummig med omväxlande lövskog och ängar som, om de inte slås, skulle växa igen. Här trivs björk, al och ask. I byns närhet är träden präglade av ett 400-årigt kulturlandskap format av mångsysslande skärgårdsbönder.

Genom sitt isolerade läge, avsaknaden av el och knappa försörjningsmöjligheter tvingades den bofasta befolkningen iland i mitten på 1960-talet. Numera finns det bara 1 bofast öbo men drygt 100-talet fritidsfastigheter, främst koncentrerade till Svartlöga by.

Svartlöga är inte bara känt för sin fina natur. De flesta erfarna båtfarare vet att ön omges av otaliga grynnor. Det senare fick bl a ryssarna erfara i juli 1719 då de inte kunde inta och bränna ned ön, visserligen kraftigt beskjutna av svartlögingarna.

I söder har Svartlöga t o m en egen skärgård, Lillskärgården, med många fina kobbar för bad och fiske, men även huvudön erbjuder förnämliga badmöjligheter. På nordöstra sidan inte långt från ångbåtsbryggan ligger en långgrund sandstrand särskilt lämplig för småbarnsfamiljer. Där finns också slätslipade hällar på ett par mindre öar dit man kan vada över. På öns södra sida är det populärt att bada och umgås i byhamnen invid sjöbodarna. Vill man sola enskilt tar man en kort promenad till Ärtviken som bjuder på en milsvid utsikt över Kobbfjärden med ögrupperna Kallskär och Nassa i fokus.

De allmänna kommunikationerna till ön är ganska bra. Sommartid i stort sett dagligen, vårar och höstar ett par gånger i veckan och under isfria vintrar varje helg. M/S Sjögull och M/S Sjöbris avlöper från Strömkajen nedanför Grand hotell. Från Furusunds tullbrygga trafikerar Yxlan de norra öarna med Svartlöga och Rödlöga som slutdestination. Restiden från Stockholm är ca 3½ timme och 1 timme från Furusund.

Väl ute på ångbåtsbryggan får man ta en promenad på ca 1,3km till arboretet. Efter denna lilla strapats känner man sig närmast förflyttad till 40-talet och kan i lugn och ro inandas en syremättad havsluft. Svartlöga är otvivelaktigt något av ett rent paradis.

Snabbfakta

Areal: 5 hektar
Longitud: 59°34’N
Latitud: 19°03’E
Höjd över havet: 3-6 m
Vegetationszon: 1-2

Klimatstatistik 1) 2)
(baserad på senaste 20-årsperioden 1990-2009)
Årsmedeltemperatur: + xx,x °C
Medeltemperatur under varmaste månaden (Juli): + xx,x °C
Medeltemperatur under kallaste månaden (Februari): – xx,x °C
Absolut minimumtemperatur: – xx,x °C
(datum och år)
Absolut maximumtemperatur: + xx,x °C
(datum och år)
Årsnederbörd: xxx m m

1) Meterologiska data saknas från Svartlöga varför vi interpolerat SMHI:s uppmätta värden från några närliggande väderstationer, nämligen Svenska Högarna, Söderarm, Stavsnäs och Norrtälje. De omringar Svartlöga och torde därför ge en god fingervisning om öns klimat.

2) Se också artikeln i LUSTGÅRDEN 1995 sidorna 52-54 Klimat. Den finns återgiven på denna hemsida under rubriken
”Publicerat om arboretet”.