Speeches

Koreahalvön – ett för svensk hortikultur viktigt ursprungsområde/Impressions from North & South Korea for a Plant Hunter – An Image Cavalkad
Koreahalvön – ett för svensk hortikultur viktigt ursprungsområde/Impressions from North & South Korea for a Plant Hunter – An Image Cavalkad 1024 768 Sten Ridderlöf

Demarkationslinjen vid Panmunjom sedd från Nordkorea 21 maj 2004

Att besöka att Koreahalvön idag ger upphov till omvälvande upplevelser. Jag har haft möjligheten att i modern tid besöka både norra och södra Korea och delar av dess övärld. Pyongyang – en direktstyrd och disciplinerad stad med cirka 3 miljoner invånare känns påfallande annorlunda än den larmande, ungdomsfixerade Seoul med tre gångers så många invånare i stadskärnan. Stor-Seoul tillhör världens megastäder med en befolkning runt 25 miljoner, ungefär lika många som hela Nordkoreas. Staden ligger endast 5 mil från den demilitariserade zonen (DMZ) på 38:e breddgraden. DMZ är ett fyra kilometer brett och 25 mil långt ingenmansland som förutom minor och annat sannolikt hyser en intressant flora och fauna. Särskilt i kustavsnitten.

Denna uppsats inriktar sig på att beskriva utforskningen av Koreas trädflora. Något bakåt i tiden men främst genom några nutida expeditioner. Efter mina resor här och var i världen och det jag upplevt i Koreas skogar och stränder vill jag slå ett slag för eller rent av propagera för ett besök här. Eftersom min sejour i Sydkorea varade runt en månad medan vistelsen i Nordkorea begränsade sig till drygt en vecka hann jag – och hade viss möjlighet – att ta del av mycket intressant särskilt i Sydkorea. I slutet på artikeln ger jag smakprov på livet och träden i Pyongyang och Seoul.

Alltsedan Tor G Nitzelius berättade om sin färd 1976 till den sydkoreanska ön Ullung-do i boken ’TRÄD i när och fjärran’ (1983) har detta resmål och för övrigt hela Sydkorea stått högt på den nordiska dendrologiska stjärnhimmeln.

Innan vi ger oss in i Sydkorea och specifikt Ullung-do med dess dendrologiska begivenheter är det värdefullt att något beröra det över tiden stora intresset för grannländernas flora. Kan vara bra att känna till då t ex deras varmtemperade flora i mångt och mycket återfinns i Korea men där i en härdigare tappning. Därtill, Ulleung-do med sitt isolerade läge i havet mellan det koreanska fastlandet och Japan har under årtusenden utvecklat åtskilliga endemer. Trädarter och underarter som i flera fall är extraordinärt dekorativa. Här följer viss historik och några nutida iakttagelser för fastlandskorea och Ulleung-do. Allt sett ur en växtsamlares perspektiv.

Den koreanska halvön har fått stå i skymundan för Kina och Japan för de tidiga plantjägarna. Detta då tonvikten var att finna nya växter för de europeiska och amerikanska trädgårdarnas och parkernas växande behov. Det rådde något av ett botanisk Klondike att forsla hem tonvis med nya dekorativa arter lämpliga för västvärldens publik medan härdighetsfrågor, särskilt för nordliga förhållanden, hade ringa prioritet.

Kina

Den legendariske föreståndaren Charles Spraque Sargent¹ för Arnold Arboretum i Boston sponsrade välkända växtjägare som Ernest Henry ”kinesen” Wilson, George Forrest med flera vilka framgångsrikt introducerade tusentals arter från Kinas klimatmilda provinser, främst sydvästra Yunnan.

Sargent vägledde även med fast hand några växtjägare till mer kylslagna områden. Mest framgångsrik anses den österrikiske amerikanen Joseph Rock vara som exkurerade i Tibet, nordvästra Yunnan, Sichuan och Gansu varifrån mängder med härdigt material insamlades. Bland annat bär två ornamentala växter hans namnepitet, Paeonia rockii och Sorbus ’Joseph Rock’. Vid hemkomsten fördelade Sargent ett antal nummer till skandinaviska institutioner, främst Bergianska trädgården i Stockholm och Botanisk Have i Köpenhamn av vilka flera lignoser fortfarande återfinns där, bland annat den spektakulära buskpionen Paeonia suffruticosa.

Harry Smith och David Hummel är två svenska botanister som också gjort insamlingar i norra Kina åren före och runt 1930. Växtmaterialen är för våra förhållanden särskilt värdefulla. Intressanta lignoser och rododendron finns att beskåda i Göteborgs och Uppsala botaniska trädgårdar samt i Bergianska. Några nummer förekommer även på den kommersiella marknaden.

Docenten i växtbiologi Harry Smith från Uppsala utförde tre stora expeditioner i bergsområdet mellan Chengdu-slätten och den tibetanska högplatån. Han hemförde flera tusen levande växter och mångdubbelt mer av herbarieark.

Expeditionsläkaren och forskningsresanden David Hummel, utsänd av Sven Hedin, verkade i dåvarande tibetanska kungariket Choni på gränsen mellan provinserna Gansu och Sichuan. Området ligger på sydsidan av de 5500 meter höga Min Shan bergen med dalgångar ner till Yangtseflodens nordligaste biflöde.

Charles Sprague Sargent – Första föreståndaren för Arnold Arboretum Boston USA. Innehade tjänsten i 55 år.

¹Charles Sprague Sargent was largely responsible not only for the establishment in Boston in 1872 of the Arnold Arboretum but also for its continuing growth and its reputation as a great botanical garden. An indefatigable tyrant who played many roles—administrator, fundraiser, scientist, explorer, and horticulturalist—his work in forestry, silviculture, and botanical institution-building did much to develop the disciplines of botany and horticulture in America“. (S.B. Sutton, 1970).

Sargent själv producerade några epokgörande verk om den amerikanska dendrofloran liksom ett om Japans [The Forest Flora of Japan (1894)].

Japan

Den andra stora förlovade floran – genomkorsades metodiskt av moderna växtforskare vid sidan de tidiga pionjärerna Carl Peter Thunberg, Engelbert Kaempfer och Philipp Franz von Siebold.

Tomitarô Makino – ’father of modern Japanese taxonomic botany’ dokumenterade och klassificerade 50 000 japanska taxa, namngav 2500 växter inkluderande beskrivning av 1000 nya arter i Makino’s Illustrated Flora of Japan vilken fortfarande används i utbildningen. Makino Botanical Garden, nära hans födelseort staden Kochi, på den sydliga huvudön Shikoku hyser ett stort antal av hans växtintroduktioner. Makino var inte bara Japans taxonomiska fader utan även pappa till 13 barn. Föreningen för Dendrologi och Parkvård (FDP) besökte trädgården den 27 oktober 2011.

Carl Johann Maximowicz var under sent 1800-tal en rysk ledande gestalt påminnande om Sargents roll men för Japan. Han verkade själv i dess södra och mellersta delar men knöt goda kontakter med yngre japaner som Tschonoski, Matsumara, Miyabe vilka rapporterade och insamlade växter och herbarieark för hans räkning. Lyckosamma västerlänningar var även engelsmännen John Gould Veitch och Charles Maries. Den franske missionären och växtsamlaren U. J. Faurie var mycket produktiv och organiserad och hade för nordiska förhållanden den goda egenskapen att han under lång tid verkade i norr, på Hokkaido och kusten söderut och därtill över till södra Korea.

E. H. Wilson tillbragte några månader varje år i både Kina och Japan men hans insamlingar får anses mer lyckosamma i Japan. Hans insamlingsrutter för att ta ett exempel. I april 1877 färdades och exkurerade han från Nagasaki via Kyoto, Kobe och Tokyo till Yokohama. Och följande månad en mer nordlig rutt genom Nikko och Sendai till Morioka och Aomori, besteg berget Hakkoda där han insamlade Abies mariesii innan överfarten till Hokkaido, Sapporo och Tokachi-dake. En rutt som är nog så passlig idag. FDP följde ungefär exkursionsmål 2011 utom till nordön Hokkaido.

Bertil Lindquist och Tor Nitzelius företog 1952 expedition till norra Japan, Honshu och Hokkaido för att samla in frömaterial med förmodade lämpliga provenienser till det landskapsarboretum som skulle anläggas i Göteborgs botaniska trädgård. De kommande försöksodlingarna visade att kollekter som insamlats på den mer nordligt belägna ön Hokkaido inte har någon god klimatanpassning till det sydvästsvenska klimatet ². Det är en intressant iakttagelse. Växtmaterial endast 25–30 mil nordost därifrån från ön Kunashir i Kurilerna har tvärtom visat sig vara mycket väl anpassat till östra Sverige och förmodligen mer än så (Sten Ridderlöf, 2021).

Korea – halvön

Har inte rönt samma uppmärksamhet som Kina och Japan i den moderna botaniska kartläggningen. De första utforskningarna skedde regionalt i Mongoliet, Manchuriet, norra Kina och norra Korea, ibland när botanister varit på väg till Japan. C.J. Maximowicz och andra ryssar från S:t Petersburg och Dorpat nuvarande Tartu blev pionjärerna. Den viktigaste att exkurera i Korea är V.L. Komarov som i nuvarande Nordkorea beskrev klöverlönn Acer triflorum, komarovlönn Acer tschonoskii ssp. koreanum och koreaklematis Clematis koreana.

Andra européer som med framgång botaniserade främst i söder var fransmännen Urban Faurie och J. Taquet. Den tyske amiralen baron B.A. von Schlippenbach kommenderade 1854 i land en grupp, förmodligen besättningsmän, att samla växter i närheten av Wonsan, en hamnstad vid Japanska havet. Där har ”den store efterträdaren” Kim Jong-un numera sin sommarbostad och där finns en av Nordkoreas få (troligen två) botaniska trädgårdar. Baronens insats har förärats det vetenskapliga namnet för en av våra vackraste och härdiga buskar nämligen – koreansk azalea Rhododendron schlippenbachii.

En mindre grupp ur FDP besökte 2004 Wonsan, dess botaniska trädgård och omgivningarna i Diamantbergen längst i söder. Gruppen fick förmånen att göra tre längre utflykter i naturen i det hårt kontrollerade Nordkorea under åtta dagar i maj. Utflykterna gick till sydost, till sydväst och mot norr med Pyongyang som centrum.

FDP-exkursioner i Nordkorea maj 2004

Magnolia liliiflora Wonsan botaniska trädgård Nordkorea 22 maj 2004

Dr Ri Wan Ik, FDP-gruppen & Abeliophyllum distichum Koreas Centrala Botaniska Trädgård (KCBG) 21 maj 2004

Pinus koraiensis Mt Myohyang Nordkorea 21 maj 2004

Åter till historiken. Under den japanska ockupationen (1910–1945) verkade flera japaner i Korea.

Den flitigaste var T. Nakai, botanist och taxonom som exkurerade i både norra och södra delen förutom i sitt hemland Japan. Han är i den internationella namndatabasen noterad för drygt 4700 beskrivna växtnamn. Några av hans välkända upptäckter från Korea är koreansk tuja Thuja koraiensis, den sällsynta endemen vinterbuske Abeliophyllum distichum och tidig forsythia Forsythia ovata som har en liten utbredning i centrala Korea. Arten upptäcktes parallellt av de två kända växtjägarna E.H. Wilson och Nakai själv som ovetandes om varandra genomkorsade Kümgangsan eller Diamantbergen i nuvarande sydöstra Nordkorea vid samma tidpunkt, 1917.

Av förståeliga skäl låg den naturvetenskapliga verksamheten nere under andra världskriget. Då japanerna förlorade kriget måste de japanerna forskarna lämna landet. Det efterföljande Koreakriget 1950–53 och ett uppblossat kallt krig fördröjde återuppbyggnaden i två länder – Nordkorea och Sydkorea med diametralt skilda inriktningar och regimer. Inte nog med omfattade krigsskador i bebyggelse, industri och hamnar med mera förödde kriget hela landskapet. Bombardemang och arméer som böljade fram och tillbaka beroende på krigslyckan formligen grusade terrängen. På grund av efterföljande jorderosioner var intet sig likt. De högre, oftast heliga bergen i både norr och söder, var delvist förskonade. De är numera vanligen nationalparker med en äldre diversifierad flora. Ett framgångsrikt beskogningsarbete har genomförts i Sydkorea. Sedan efterkrigstiden har landets skogsareal ökat från 15 till 65 procent. För Nordkoreas natur, som inte fullt ut var lika förstörd, har det snarare skett en tillbakagång. Odlingsmarken har dock ökat, men erosionen oroar.

Det är svårt att förbigå Koreakrigets fasligheter då de i viss mån fortfarande påverkar naturen men i än högre utsträckning hur bilden av koreanerna i norr ser på varandra. Bilderna i texten finns utställda på centralt torg i Seoul för att informera dagens unga befolkning och påminna de äldre om kriget.

FN-styrkornas invasion vid Seouls kuststad Inchon 15/9 1950.

US-trupp har omringat och tagit nordkoreanska eftersläntrare Walmido Island nära Inchon 15/9 1950 (trädet är Pinus koraiensis).

Tunga US- och UK-förluster i ’Hell Fire Valley’ centrala (Hagaru-ri) Nordkorea 29/11 1950

Evakuering av FN-trupper och befolkning från kusten, Hungnam december 1950

Rhododendron brachycarpum ssp. tigerstedtiipå svenska namnsatt tigerstedtii-rododendron, på finlandssvenska mustilarododendron – anses allmänt vara världens härdigaste rododendron. Har tålt 45 minusgrader. Det är storvuxen buske upp till 7 meter med mörkt gröna, blänkande och stora blad. Blommorna är öppet klockformade, vita med bruna fläckar och slår ut i blom i början av juni. Förundrad över köldtoleransen öppnade denna rododendron mina ögon både för en stor, vitblommande vintergrön buske och dess härkomst i Nordkoreas bergsområden. Vid besök tidigt 90-tal i Mustila Arboretum i sydöstra Finland fick jag veta att arboretet och finska skogsforskningsinstitutet erhållit frö från växtens naturliga hemvist 1931 vilken sägs vara i Posan nordöstra i Nordkorea. Tigerstedtii-rododendron har använts i storskaliga hybridiseringsförsök i Finland som resulterat i åtskilliga dekorativa hybrider som saluförs på den internationella marknaden, t ex Rhododendron ’P.M.A. Tigerstedt’, ’Elviira’, ’Helsinki University’ och ’St Michel’.

Rhododendron brachycarpum Arboretum Lassas Hagar 8/6 2014

Max. Hagman Finland ledde ”The Nordic Arboretum Expedition to South Korea 1976”. Svensk deltagare under insamlingen i september var Tomas Lagerström. Flera intressanta rapporter har presenterats som den officiella av Hagmans penna 1978 och några artiklar av Lagerström i Lustgården 2015, 2016 och 2019.

Inriktningen för en gemensam nordisk expedition till Korea tedde sig helt naturlig, eller för att citera Hagman i rapportens inledning.

Korea har sedan länge varit av intresse för dendrologer. Halvön har en mycket rik flora trots det faktum att dess klimat är mer strängt än det närliggande Japan. Redan E.H. Wilson (1928) påpekade att koreanska plantor är bäst anpassade för trädgårdar där det råder ett strängt klimat därför att de trivs i det kontinentala klimat de kommer från. 

Den officiella 100-sidiga rapporten är den första och mest omfattande jag har sett som beskriver trädfloran och dess utbredning på den koreanska halvön. Vid planeringen var tanken att göra insamlingar från norr till söder, dvs från den manchuriska gränsen till ön Cheju-do i söder. Denna ambition grusades då Nordkorea tillät endast en person (M. H.) att besöka tre avgränsade områden Pyongyang, Wonsan och södra Kumgang-san. Expeditionen fick således nöja sig med Sydkorea. Resultatet blev dock över hövan med koreanskt bistånd och växtkunnande, god planering och en uthållig växtinsamlingsinsats under drygt en månad på hösten 1976.

Vegetationszoner – karta över Korea-halvön

Insamlingslokaler Sydkorea NAU (Nordisk Arboret Utvalg) 1976

Insamlingarna gjordes under tre delexpeditioner till olika delar av Sydkorea. Totalt insamlades drygt 800 fröpartier av knappt 200 taxa. Rapporten som finns på nätet innehåller många värdefulla detaljer. För kalenderbitaren, till vilken jag får räknas, finns i rapporten på sidorna 87-98 en sammanställning över insamlade växter och var fröerna hämtats, en gedigen lista på alla sätt och vis.

Eftersom jag besökt flera platser i samma ärende är det intressant att titta noggrannare på de kollekter som sticker ut på ett eller annat sätt från den gängse sydkoreanska dendrofloran. Jag började med att lista 15 taxa och sedan via tabellen över insamlingslokaler söka kollekternas insamlingsplatser.

  1. Albizia julibrissin silkesträd – BG – (hittades ej)
  2. Koelreuteria paniculata kinesträd – BH (Cholippo Arboretum)
  3. Paulownia coreana (tomentosa) kejsarträd – BH (Cholippo Arboretum)
  4. Castanea crenata japansk kastanj – CA (Seoul)
  5. Castanea bungeana (mollissima) kinesisk kastanj – AH (Mt. Jiri/Jirisan)
  6. Viburnum burejaeticum manchurisk olvon – (Mt. Taebak)
  7. Juglans sinensis (regia) valnöt – CA (Seoul)
  8. Acer palmatum japansk lönn – BA (Cheju-Island)
  9. Acer triflorum klöverlönn – P (Temple Shinheug-sa, 200-400 m)
  10. Euodia (Tetradium) daniellii falskt korkträd – AF (Mt. Palgong/Palgongsan))
  11. Daphniphyllum macropodum narrlager – BF (Cheju-Island)
  12. Salix (Chosenia) arbutifolia choseniapil – M (Mt. Seorak)
  13. Forsythia ovata tidig forsythia – N (Mt. Seorak, 880 m)
  14. Quercus acutissima svenskt namn saknas – X (Mt. Taegi, 210 m)
  15. Quercus dentata kejsarek – X och BH (Mt. Taegi, 210m) och (Cholippo Arboretum)

Dessa mindre vanliga kollekter kan sägas vara mycket sydliga och snarast tillhörande den japanska eller kinesiska floran som Acer palmatum och Koelreuteria paniculata. Några har sannolikt kulturursprung t ex de som har angivelsen Seoul och Arboretum Cholippo. Resten återfinns i de besökta bergstrakterna men troligtvis i lägre antal, som Quercus dentata, Castanea bungeana, Acer triflorum, Chosenia arbutifolia, Viburnum burejaeticum, Tetradium daniellii, Forsythia ovata och Quercus acutissima. Alla nämnda arter får betraktas som högintressanta och förmodligen ett snäpp härdigare än de som har sitt ursprung i Kina eller Japan.

Tomas Lagerström har tagit tillvara och utvecklat chansen att som nyutexaminerad hortonom vara deltagare både i Koreaexpeditionen 1976 och sedan en av genomförarna av det världsunika E-plantsystemet som startade 1980. Som de flesta vet är E-plantor resultatet av ett system som omfattar produktutveckling, testning och marknadsföring av växter som är utvalda för svenskt klimat. I detta fall kom ett antal dekorativa ostasiatiska växtarter insamlade i Sydkorea att efter selektion klassificeras som E-plantor eller är under utprovning i E-systemet. Dit hör bland annat sammetsyren Syringa pubescens ssp. patula. Flera arter provodlas då de visat goda egenskaper. Till exempel är bredbladig ask Fraxinus chinensis ssp. rynchophylla dekorativ med bredare blad, att den höstfärgar en halv månad senare än vår inhemska ask och att den är resistent mot askskottssjuka. Insamlingslokalen är bergsområdet Taebaek som sträcker sig från mellersta till sydöstra Sydkorea. Andra exempel är körsbärsoxel Sorbus alnifolia, sammetssyren Syringa velutina, manchurisk solfjäderslönn Acer pseudosieboldianum, rosenprakttry Weigela florida och vårprakttry W. praecox.

Lagerström gör en sammanfattande reflexion över vad som styr en nordisk växtinsamling i Sydkorea. Här citeras några påståenden som jag själv upplevt och väglett vår egen insamling 2010.

”Floran är mycket rik, t ex om man jämför mängden vedartade växter med Skandinavien. Artmängden är särskilt rik i områden som är belägna högre än 900 m ö h. Orsaken är att dessa områden dels ingår i tempelområden och därför varit skyddade, dels ligger så högt upp och långt från bebyggelse att det blir för arbetsamt att hugga och transportera träd och buskar till bränsle därifrån. På lägre höjder såg vi endast skottskog samt en del nya skogsplanteringar.”

Mitt tillägg är att dessa bergskedjor vanligen avsatts som nationalparker. Trädfloran i Sydkoreas odlingsområden är numera uppvuxen men är inte den fullt naturliga genom tidigare storskalig beskogning.

Mona Holmberg och Ulf Strindberg från Göteborgs botaniska Trädgård gjorde 1992 en insamlingsresa i ungefär samma fotspår som Koreaexpeditionen 1976 till bland annat berget Halla som Lagerström värderade högt som en intressant insamlingslokal. Från deras besök har vi idag den utsökta och härdiga purpurhortensian Hydrangea serrata LAMONA E, härdig i zon 4 (5).

Sten Ridderlöf och Lenn Jerling från Arboretum Lassas Hagar (LH), dvs författaren till denna redogörelse tillsammans med styrelseledamoten i stiftelsen LH till vardags ekologiprofessor vid Stockholms universitet. I efterhand visade det sig att vi startade upp kontakten ungefär som expeditionen 1976 gjorde. Vi tog vördsam kontakt med Sydkoreanska ambassaden i Stockholm. Genom deras försorg överenskoms om nog den bästa botaniska guidning som kunde och kan uppbringas i landet, professor J. S. Chang vid Seoul National University. Kulturattachén J.H. Rim påpekade ”you will probably need full-time assistance in Korea” vilket var mer än vi hoppats på. Efter kontakt med Dr. C.H. Shin vid Korean National Arboretum fick vi också insamlingstillstånd för fröer även inom landets nationalparker.

Utom under några dygn i Seoul blev vi ledsagade av taxonomen och dendrologen Chang – med förnamnen Chin-Sung – och hans kollegor under drygt tre veckor i september-oktober 2010. Det blev bilfärder i alla botaniskt viktiga berg på vägar som knappt GPS-mätaren kunde avläsa. Vi ackompanjerades av åtminstone en doktorand normalt två som var unga och viga och utrustade med långa gripstänger för att fånga in högt belägna frukter i träden. Det blev starten på en mycket väl genomförd expedition i Sydkorea.

Här kommenteras kort våra insamlingsplatser på fastlandet. Till skillnad mot våra föregångare avstod vi besök på berget Halla på ön Cheju till förmån för en annan längre bort liggande ö – Ulleung-do. Mer om detta intressanta besök senare. Här följer ett antal foton. Med sina bildtexter ges förhoppningsvis en hygglig bild av vårt växtreseäventyr på fastlandet.

Ulleung-do – På dendrologens topplista

Den något vindskyddade hamnen Dodong Ulleung-do 28 sept. 2010

Katamaranen mellan Mukho-Dodong

Tor G Nitzelius, vår eminente dendrolog och författare, ledde 1976 en nordisk växtinsamlingsexpedition till Japan. Inför sin hemresa efter väl genomfört uppdrag beslöt han att ta en omväg hem via Seoul. Nitzelius hade länge haft en önskan att få se Ulleung-dos vegetation och flora, till stor del inspirerad av Wilssons korta men intressanta framställningar. Därför avtalade han med myndigheterna om tillstånd att få att insamla växter och fann medhjälpare bland några växtintresserade koreaner.

TV för avkoppling – Chin-Sung Chang & Yujin Park & Joo Eom på Dodong-hotellet Ulleung-do 25 sep 2010

Avfärden skedde från kustorten Pohang. Det blev en stormig överfart där sjösjukan grasserade. Färden är något längre än den rutt vi tog, 217 km jämfört med våra 161 km från Mukho. Även om båtarna numera är snabbgående så blir det många timmar på öppet hav. Vår överfart var gropig men storm var det inte. På sin höjd styv kuling. En stor andel av koreanerna uppvisade samma beteende som på Nitzelius tid vilket förvånade oss. Någon timme före landstigning läade den höga ön havet vilket lättade allas sinnen.  Till och med solen tog sig igenom molnbankarna när vi nådde inloppet till öns huvudort Dodong. Det råder febril aktivitet i den lilla hamnen när fastlandsbåtarna anländer. Alla vill vara på plats och ta emot eller bara ha koll på främlingarna. Att vi, två européer och tre Seoul-bor, med fältutrustning anländer uppmärksammas förstås. Men inte på något ovänligt sätt snarare hjälpsamt och med förundran. Allt är miniatyrsmått jämfört med i Seoul. Några steg från hamnen i en backe sneddade vi in på vårt hotell. Ett charmigt ställe av enklaste slag. Ett hål i väggen för att inta maten med en ständigt påslagen tv, alldeles utanför hotellägarens bostad. En välsmakande koreansk lunch med öl och strax därpå började våra utflykter.

Samma dag vi anlände tog vi en taxi till vägens slut i riktning mot ett vattenfall, Bongnae waterfall som vi nådde efterhand. Under denna premiärtur hann vi bekanta oss med kamelia Camellia japonica här i form av träd, två endemiska lönnar okamotospetslönn Acer pictum ssp. okamotoanum och ullunglönn Acer pseudosieboldianum ssp. takesimense. Och i övrigt en dendroflora vi mött på fastlandet.

Under de fyra eftervarande exkursionsdagarna så gick nästa expeditionsdag till att utforska och bestiga det 984 meter höga berget Seonginbong. Höjden kan i jämförelse med andra berg betraktas som högst måttlig. Men här går starten vid vattenytan och stigningen är ihållande brant. Men mycket givande tur.

Nästa dagsetapp tog vi en reguljär buss till öns västra del, därefter marsch uppför i ett dendrologiskt mycket spännande område – Taeha-Dong. Utmed vägen fanns små odlingslyckor med gummor som tog upp knölar och rensade ogräs, allt för hand. Nitzelius nämner i sin bok ’Träd i när och fjärran’ från sin resa till ön 1976 att han noterade synnerligen primitiva bostäder. Här ute i bygden kan vi bekräfta att de fortfarande finns kvar och används.

Vår fjärde dag på ön gjorde vi ånyo en busstur, nu mot öns norra del. Därifrån, vid kusten vandrade vi söderut i riktning mot berget Seonginbong.

Vid något tillfälle i början på vår svensk-koreanska expedition överlämnade jag ett supplement till Lustgården på engelska till Chin-Sung Chang. Det hade titeln: Nitzelius, T. 1990. The Ullung rowan. Lustgården 70 (1989) supplement pp 1-24.

Chang hade hunnit läsa den och jag var ivrig att vi gemensamt skulle syna varje möjlig rönn. Var det japanska rönnar Sorbus commixta vi träffade på eller en egen art som Nitzelius misstänkte? Redan högt uppe i berget Seonginbong, då jag och Lenn Jerling var ensamma, träffade vi på lönnar som påminde mycket om den lönn jag anskaffat i Sverige kallad Ullungrönn, möjligen Sorbus commixta aff.

Tidigt vid vandringen mot berget Seonginbong stod vi inför en grupp rönnar som stod ut men liknade inte de commixta-rönnar vi sett på fastlandet. De var i olika fas vid invintringen. Se bifogade bilder nedan!

Nu har arten äntligen fått ett artnamn Sorbus ulleungensis genom ett omfattande arbete av några sydkoreanska botanister (Chang & Gil 2014). Chang, C.S., Gil, H.Y. 2014. Sorbus ulleungensis a New Endemic Species on Ulleung Island Korea. Harvard Papers in Botany 2014, BioOne.

Det är mycket glädjande. Bör noteras att Tors son Tor Nitzelius jr överlämnade detta supplement till mig då han hörde att jag skulle besöka Ulleung-do. Och det supplementet kom alltså i Dr. Changs hand. Samtidigt som jag själv har drivit upp rönnar från vår insamling 2010. Cirkeln är sluten efter 38 år!

Sista dagen passade vi på att ta en daglig turistbåt som i behagliga knop tog oss runt hela ön. Det bör noteras att det inte finns någon väg på öns östra del. Här kunde skådas basaltpelare som tornade upp sig som månraketer med en flora på toppen och utmed tvärbranta sidor.

Här följer bilder från vår tur på ön där vi hela tiden turligt nog undslapp regn och hårda vindar.

Dodong med omnejd
Berget Seongin Bong
Taeha
Norra Ulleung-do
Kusten runt Ulleung-do

Några glimtar från Pyongyang och Seoul

Trots 15 år sedan mitt besök i Nordkorea tycks tämligen litet ha skett i huvudstaden och på landsbygden. Av artiklar och bilder jag löpande följer har Pyongyang som den demokratiska republikens fönster mot omvärlden mest bestått i uppförande av nya skyskrapor, lyxhotell, gigantiska idrottsanläggningar, stora monument och varuhus. Något utmärkande är också att antalet bilar ökat men fortfarande i behaglig mängd, likt tidigt 1960-tals Stockholm. Pyongyang är eliternas stad. Ingen flyttar in där eller ens i dess utkant utan statens godkännande. Människorna är strama och reserverade. Här verkar landets nomenklatura. Och ett antal betrodda som får staden att fungera. De påpassar och är påpassade. På landsbygden är befolkningen mestadels mycket nyfiken.

Seoul är i dess centrum en myllrande stad med västvärldens affärskedjor jämte de koreanska och japanska konglomeraten. Unga människor går in och ut i skyskrapornas moderna affärslokaler blandat med rader av marknadsstånd som säljer allt. ’Absolut Allt’ tycks det. Tjänstemän i mörk kostym och dräkt vandrar ’en masse’ mellan kontor, lunchställen och tunnelbana. Också de upplevs strama till skillnad mot ungdomarna. Mitt i det larmande citylivet återfinns historiska trädgårdar med vaktavlösningar och parader och stora grupper, ofta något äldre som bedrev, som jag uppfattade, Chi gong. De ville fånga in till och med mig i det lugna rörelsemönstret.

Tunnelbanenätet i Seoul är mycket omfattande och sinnrikt. Kortfattad beskrivning: en stor ring genom stadens ytterkanter med en mängd enskilda linjer inom denna, likt ett hjul med ekrar. Det är lätt att komma till rätt station (ofta angiven med engelsk text) men det kan ta en timmes skillnad beroende på hur man åker. Antingen är man djärv nog och byter till en eker eller så tar man det säkra och följer hjulets alla stationer tills man är framme. Lite tid kan man då tjäna genom att åka i rätt riktning. Hur som helst det blir ofta en intressant och givande resa. Då Seoul hyser hälften av landets befolkning så duggar också busstationerna tätt utanför tunnelbaneringen. Där varje station närmast liknar Skanstulls busstation.

Korea med ön Ulleung-do – på dendrologens önskelista/A Dream Visit in Korea
Korea med ön Ulleung-do – på dendrologens önskelista/A Dream Visit in Korea 1024 768 Sten Ridderlöf

Ett besök i Korea är en annorlunda upplevelse. En hypermodern storstad blandad med tusenårig kultur. En religiös mosaik av buddism, kristendom ofta USA-inspirerad, konfucianism och shamanism. Allt sida vid sida. En presterande framåtanda med teknik och industrialism i framkant. Med det finansiella centret Seoul som har fler invånare än Sverige. För medborgaren bjuds välsmakande mat som känns nyttig. Det är vad vi fått höra. Och kortfattat – allt stämmer.

För dendrologen måste tilläggas.

Ett landskap där bergskedjor täcker drygt 70 procent av landytan har resulterat i en variationsrik flora. Där varmtempererade växter varvas med boreala skogar beroende på breddgrad, höjdnivå och omgivande floraområden. Efter historiska nedisningar finns det en mångfald arter som kännetecknar den nordliga manchuriska floran, den östliga japanska och den sydliga kinesiska. Omkring 10 procent är endemer. Tydligast syns detta på den isolerade ön Ulleung-do i Japanska havet. En pärla för botanister och ö-älskare.

Här levereras en bildkavalkad som täcker det koreanska fastlandet, främst Sydkorea och Ulleung-do. Det är sett ur en växtsamlares synvinkel. Men också med en blick mot världsstaden Seoul. Hoppas detta ska ge en impuls att besöka Sydkorea.

Sten Ridderlöf

Kavalkad av trädkunskap utan like
Kavalkad av trädkunskap utan like 777 1024 Sten Ridderlöf

En genomgång av 100 års publikationer om dendrologi i Föreningen för Dendrologi och Parkvårds jubileumstidskrift 2020.

20 years of plant introduction to Arboretum Lassas Hagar in a remote Swedish island
20 years of plant introduction to Arboretum Lassas Hagar in a remote Swedish island 1024 750 Sten Ridderlöf

Sten Ridderlöf

Foundation Arboretum Lassas Hagar, Svartlöga, Sweden

Abstract: During two decades Sten Ridderlöf, the founder of the arboretum, have made 15 plant hunting expeditions outside Europe to places on high latitudes in northern and southern hemispheres. The target was to find the hardiest provenance of some selective species, e.g. the Japanese emperor oak (Quercus dentata), the Japanese Big Leaf Magnolia(Magnolia obovata), apricot (Prunus armeniaca) or the Lenga beech (Nothofagus pumilio) that will succeed in the harsh Nordic climate. Due to the increasing garden interest the Swedish Nurseries import substantial amounts of lignoses every year from the Continent and UK. Not a few of these well-known trees failed after an extra severe winter because their provenance originated from a too southern or continental habitat suitable for the Continent but not for major parts of Sweden. The costs of failure both in the trade and for the consumers result in an unnecessary chariness. Some highly decorative but rare species have not been proved at all for the fear of failure. The most rewarding expeditions to test new trees in our experimental island garden went to Russian Far East, Korean Peninsula and high mountains in central China (Taibai Shan).

Keywords: Arboretum, Lassas Hagar, Sten Ridderlöf, plant introduction, plant hunting, Kunashir, Taibai Shan, Myohyang-san, fully hardy

 

Localization of the arboretum and its climate

A four hours boat trip or 70 km from Stockholm City to north east you find Svartlöga in the Baltic Sea. It is an isolated island 3 x 1,5 km of land surrounded by vast open seas to other islands and the Baltics. A century ago the island had a population of 120 persons of fishermen, hunters and small farmers. Today only three men live there permanently. There is no electricity on the island except solar panels. And water came from bored or dug wells. As arboretum owners we have to rely only on rainfall and a relative higher humidity. That will also be an ultimate test for new plants.

The localization with the open sea around produces a maritime climate. Compare to the mainland it is characterized by a late spring, cooler summer, warm autumn and mild winter. According to the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) measurements of climate-data 1961-1990 is the annual temperature 6,0 °C, precipitation 450 mm and 1900 hours of sunshine. The growing season (>5 °) is 180 days per year. Lowest temperature is -24,6 °C from 1942. Next long-term measurements from SMHI will cover the period 1991-2020. The new data will surely increase all figures due to the climate change. We have already noticed especially milder winters and a one month longer growing season. Until now the average temperature has increased with +1°.

The geographic position for the arboretum is: N 59°34´14´´; W 19°03´16´´. Our northern position is approx. on the same latitude around the world as Cape Farewell on southern point of Greenland; north of Labrador; middle of Hudson Bay; north of Rocky Mts. and south of Alaska; northern Kamchatka; Okhotsk; Serov town, Sverdlovsk oblast and south of St. Petersburg. From a geobotanical point of view we gain a lot of the warm Golf Stream passing by and winds mostly blowing from south west. But we still have the northern day and night cycles of light.

 

Short history & nature

I arrive the first time to the island not as an arboretum owner but as a bird-ringer and ornithologist (though banker was my formal profession). It was in June 1974. My wife and I were highly impressed of the varied, soft landscape. When walking around we found pastures bordered with old stone walls, open meadows and small rocks surrounded by mainly deciduous forest of Alnus glutinosa, Betula pubescens and Fraxinus excelsior and jungles of Juniperus suecia. From many spots we admired the open sea with its free horizon. The beaches consisted of fine sand and smooth rocks carved during the ice age. Following year we hired a cottage and did so for the next five years. During my eager birdwatching I observed the most beautiful and sheltered places on the island. Later that experience came in well where to find a suitable place for our arboretum.

1980 we bought a small property without any house west of the old Svartlöga village. We opening up the former meadow by cutting an alder-forest, digged up an old dyke and cut the man-high grass now covering the rest of our property. We started to build a summerhouse. And that year we also made our first tree-plantations, a dark red Acer platanoides ‘Faasen’s Black’ and an imposing Aesculus hippocastanum of 4 meters high (now 22 m). Both trees were earlier planted close to the Royal Palace of Stockholm. When restoring the historic King’s Garden (Kungsträdgården) they were sold out. Now they got a new place in front of our house.

To build the house with outbuildings took much of our effort the following years. But every year we made more plantations when the property came into a better condition – open but sheltered, less weedy and with a fertile soil. Around 100 new lignoses were planted almost every year but normally small ones or just seedlings.

Soon we noticed interesting opportunities with the ground around our property. Certainly there were obvious problems too. The nearest three hectares of land was surrounded by low rocks and substantial aspen trees Populus tremula and in the bottom wetlands or swamps overgrown by birches and alders and many others, like Salix species and the very difficult weedy Prunus padus. We bought the land for small money.

When thinking what to do we found a map from 1842 which showed that this lowland was a former basic lake. From another map we noticed that the farmers some 50 years later had lowering the lake, digged a dyke to the sea for cultivating new land. But when all the Svartlöga population left the island during 1950s and 60s the land went back to old stages. The ground became wet especially in the springtime but dried up in the summer. Anyhow a difficult place to grow new trees.

 

Landscaping

Our goal was to dig out the wet parts. Use the soil masses and sculpture a new landscape. Within a numbers of years one lake and 10 ponds were digged, all connected to the open sea via the dyke. The ponds and lake have a deep of 1,3 to 2,5 meters. Three small islands were made. From the huge masses of clay, sand and topsoil several hills (up to 5 m high) were constructed in a way that suit plantations of tender or sun loving trees on the slopes. Two Japan-orientated bridges were built as well as some transport-bridges and two stone-bridges. On a few spots we made Stepping stones for easy crossing the dyke or a small pond. On the top of some hills we built an orangery, a green house and a pavilion. A positive side effect of all digging is the establishment of a water garden with the total area of approx. 1,5 hectares. It is resulting in a surface open and calm and valuable for the biodiversity and not to forget, an esthetical focus for visitors.

Main purpose for all activities is: Make it beautiful! And let the new, rare and decorative plants have the best possibilities to adapt to the new milieu.

 

Inspirations

After the initial simple plantations we searched not only for more unusual trees but also very specific and often wild collected ones. My search led to skilled persons in institutions nearby as the Swedish University of Agricultural Sciences in Alnarp, Gothenburg Botanical Garden, Arboretum Mustila, Tallinn Botanical Garden and Botanical Gardenof the V.L. Komarov Botanical Institute. All these persons and institutions have had big impact on what have been planted in our arboretum. Furthermore I have been participant in some of their plant expeditions around the world.

The network increased gradually through visiting hot spots in the nature or the world’s finest arboreta. A special interest has been Japanese Gardens for their excellent design.

My interest to grow seeds led me join some international societies. Particularly useful have been Magnolia Society International (MSI), International Oak Society (IOS) and International Dendrology Society (IDS). Also the Swedish Society for Dendrology and Park Culture and the Swedish Rhododendron Society has been important for the collection of trees and shrubs in our arboretum. I have organized expeditions with these societies for example in Europe, Patagonia and Japan.

 

Plant criteria & Arboretum today

Most of the plants in the arboretum have a garden origin. At the moment we estimate to have 2500 woody plants in the arboretum area of 5 hectares. During the first 15 years was it particular important to fill up the new hills and around the ponds to stabilize the area and get a presentable garden. Unfortunately we haven’t the time to wait for our seedlings to grow up. But the plantations were instead very selective and usually consisted of rare species sold or donated from the mentioned institutions. One criterion, still accurate is that every tree or shrub ought to be decorative in one way or another for example in blooming, leaf shapes, plant form, general character or autumn colours. We also preferred that the plant should be rare in Swedish nursery trade so visiting people could get a new experience.

Pretty soon four plant families dominated our interests and still do: magnolias, oaks, rhododendron and maples. Not far behind fascinated us some evergreen families like larches, pines, cedars, firs and hemlocks. Over the years many other pop up but these are the most commonly planted, although in small numbers due to lack of space.

Unlike some botanical gardens and arboreta we are not afraid to plant cultivars, especially from the interesting magnolia breeding programs (i.e. D. Ledvina) in USA. We have grown such seeds every year since 1992. Tree-species take long time to fruit, around at least 25 years in Scandinavia, so we still have to wait for the blooms. But shrubby species like Magnolia sinensis, M. wilsonii and M. sieboldii have already showing off beautifully. Our general experience is that visitors – students or the ordinary public – became more interested of the other trees if the arboretum includes such spectacular elements. At the moment there are hundreds of magnolias planted to show off in the future.

 

Plant hunting concept

Early in my “green career” I understood that plant expeditions will be very valuable for the arboretum. It suited me also though I love both the nature and some adventures¹. 1990 I contacted SMHI and ask the institute to point out all areas in the world which have approximately the same climate as the islands in the archipelago of Stockholm or near Stockholm.

Later same year the State meteorologist sent me two maps¹. One sketches areas, including mountain plateaus, in the western hemisphere and one in the eastern. These maps included South America and Australia/New Zealand. Since then the maps have been somewhat of a lodestar for my travelling to collect the hardiest provenance of a specific, beautiful tree-species. That has been the goal for our travels during two decades.

An interesting side effect is that all sketched places on the northern hemisphere-map are far more southern situated than our arboretum. Looking for an exotic species from a more diverse flora than the Scandinavian we often, by this way, found the species growing on their most northern habitat of its distribution.

 

Monitoring the expeditions

Instead of describing the plantlist of all interesting and rare species growing in Lassas Hagar this article will concentrate of what is left around 15 years after the plant or seeds were collected abroad and planted in the arboretum.

By following the map guide I have done 15 plant expeditions outside Europe. In general the material from the Southern hemisphere has shown very poor results. I presume it depends on a combination of difficult handling during a long and ongoing expedition and the journey home, different growing seasons and that the plant material is not suitable enough to stand the long Swedish winter not seldom with deep ground frost. That is the main reasons, but I also think our handling in the island Svartlöga is not optimal due to the lack of heating, watering and that we could not stay in the island for long times. We need to go to mainland to shop petrol, food etcetera.

On the other hand the results from the collected seeds and plants from north-east Asia are that much better. Especially the material from Kunashir Island and south Sakhalin in Russia seems to be the most excellent for growing in south of Sweden and probabely all around the Baltic Sea. We have tested a small material from North Korea and these plants seem to be very adapted to our conditions. Trees and shrubs from the mountain areas in South Korea as well as the south coast of Primorsky Krai and high mountains in central China (Taibai Shan, Shaanxi province) respond also well. Our experiences from Japan and Yunnan in south China are more variegated. Curious enough plants from the isolated Korean island Ullung-do showed an unexpected hardiness. Probabely as a parentheses but a handful Camellia japonica from this island still survive after five years in the Swedish archipelago.

In the following are reported the actual living trees and shrubs collected by myself. Can be interesting to judge what is adapted direct from the nature compare with what has been gardening since many generations ago. An expedition in October 2014 to New England and the Appalachians in USA is not counted because of the short time. But there are lot of sprouts at the moment from some oaks species originated from Shenandoah Mountains (Quercus montana, Q. alba).

The list below shall be read as: Year, Expedition and leader, species, number of living trees, collecting place and a personal judgement of the plant condition. All of the mentioned plants have survived at least one severe winter. In February 22, 2010 the temperature was -21,0 °C.

1997 Russia – Primorsky Krai Leader: Ludmila Psjennikova

Sorbaria sorbifolia 1 Mt Snezjnaja 1350 m (grows too well, many seedlings/weedy)

Pinus pumila 2 Mt Snezjnaja 1350 m (slow growing, never any damages)

Spiraea betulifolia 5 Mt Snezjnaja 1350 m (never any damages)

Acer tegmentosum 1 Mt Snezjnaja 1250 m (never any damages, give seeds)

Weigela middendorffiana 3 Mt Golets 1300 m (blooming, no damages)

Sorbus amurensis 1 Mt Golets 1300 m (good condition, never any damages)

Acer mandshuricum 2 Partisanskaya River 500 m (fully hardy)

Populus maximowiczii 1 Partisanskaya River 550 m (fully hardy)

Schisandra chinensis 1 Slinkino Village 300 m (fully hardy)

Quercus dentata 1 Chandalaz 700 m (alive, but slow growing, no winter damages, too dark position)

Tilia amurensis 1 Chandalaz 700 m (mother tree 4 m with small leaves; this small tree have had blooms 2015, no damages at all)

Paeonia obovata 1 Chandalaz 700 m (a beautiful perennial, blooming every year)

Pinus koraiensis 2 Chandalaz 750 m (1 tree grows well, the other more slowly, fully hardy)

Taxus cuspidata 6 Kievska Village ex Petrov Island, Lazovskij Reserve (all in good conditions)

Juniperis rigida var. nana 2 Beach near Petrov Island 50 m Lazovskij Reserve (in good conditions)

Larix gmelinii var. olgensis 3 Tjernaja River mouth (fast growing trees with cones, no damages)

Abelia koreana 3 Milogradovka Waterfall (blooming, no damages)

Abies holophylla 1 Milogradovka Waterfall (no damages)

Acer ukurunduense 1 Milogradovka Waterfall 700 m (a beautiful ex. gives seeds every year)

Prunus armeniaca var. mandshurica 5 Village after Milogradovka Waterfall (fully hardy)

Rhododendron schlippenbachii 3 Gamov Peninsular 100 m (first blooming 2015)

Pinus densiflora 1 Gamov Cape, Chasansky district 100 m (fully hardy)

Acer barbinerve 1 Upper river Nezhinka Nadezjdinskij District 300 m (fully hardy)

Chosenia arbutifolia 1 Upper river Nezhinka Nadezjdinskij District 300 m (some years winter damages)

Salix hultenii 1 Upper river Nezhinka Nadezjdinskij District 300m (fully hardy)

Salix schwerinii 1 Upper river Nezhinka Nadezjdinskij District 300m (fully hardy)

Picea ajanensis 1 Upper river Nezhinka Nadezjdinskij District 300m (fully hardy)

Acer mono 1 Upper river Nezhinka Nadezjdinskij District 300 m (grows very well; gift from Gennady Firsov)

Aristolochia mandshuriensis 1 Nadezjdinskij District 300 m (hardy & healthy)

1998 New Zealand – South Island Leader: Heike Tamm

Pododocarpus nivalis 1 Southern Alps South Island (often winter damages)

2000/2002/2006/2008/2009 Patagonia – South Argentina/Chile Leader 2000: Heiki Tamm;

Other years: Sten Ridderlöf

Nothofagus pumilio 3 southeast Tierra del Fuego (1 plant unhurt, 2 often winter damages)

Nothofagus antarctica 3 southwest Tierra del Fuego (1 plant unhurt, 2 some winter damages)

Nothofagus betuloides 1 N Ushuaia Tierra del Fuego (doesn’t grow but alive)

Ribes magellanicum 1 N Ushuaia Tierra del Fuego (grows slowly but no damages)

Araucaria araucana 4 Puerto Montt S Chile (grows slowly, often winter damages)

2000 Russia – Kunashir Island & Sakhalin Leader: Alexander Taran

Vitis coignetiae 5 near hot spring SW Kunashir (produce grapes yearly, fully hardy)

Quercus dentata² 15 SW Kunashir shore (grows very well, no damages, fully hardy. Probabely the best in Scandinavia)

Quercus dentata x mongolica ssp. crispula² 10 SW Kunashir shore (grows very well, no damages, fully hardy)

Magnolia obovata 15 SW Kunashir (grows very well, no damages, fully hardy)

Pinus pumila 4 SE Kunashir near shore (slow growing, fully hardy)

Spiraea betulifolia “compactum” 2 On the volcano slopes near Ozerne Lake SW Kunashir (fully hardy)

Abies sachalinensis 1 “Silverwood” near Yuzhno-Kurilsk Kunashir (fully hardy)

Juglans ailanthifolia 2 ”Redfield” W Sakhalin (grows very well, fully hardy)

Larix cajanderi 2 S Sakhalin (1 grows very well, the other slower, too dark position)

Quercus crispula 25 N Dolinsk near the coast SE Sakhalin (grows very well together with Viburnum sargentii, fully hardy. All plants from this collect throw their leaves in the autumn 7-10 days before Q. crispula from Kunashir Island, some 500 km south away).

Viburnum sargentii 1N Dolinsk near the coast (grows very well together with Q. crispula)

Juglans ailanthifolia 1 Vladivostok Botanical Garden (grows very well, nuts)

Acer pseudosieboldianum 5 Vladivostok Botanical Garden (grows very well, but slowly)

Pinus x funebris 3 near Chanka Lake 250 m (grows well, often cones, fully hardy)

2004 North Korea Leader: Sten Ridderlöf

Magnolia sieboldii 1 Myohyang Mts. 850 m (grows very well, blooming, fully hardy)

Quercus serrata 1 Myohyang Mts. 850 m (fully hardy, grows very well; best? in Sweden)

Acer pseudosieboldianum 1 Myohyang Mts. 850 m (fully hardy, grows stronger than the Russian ones)

Magnolia sieboldii 1 Cajun Inner Kumgang Mts. 600 m (grows very well, blooming, fully hardy)

Ginkgo biloba 2 KCBG (Korean Central Botanical Garden, Pyongyang) (grows well but slow)

2004 China – Taibai Shan Shaanxi Province Leader: Magnus Svensson

Rhododendron aureodorsale³ 10 Taibai Shan Shaanxi 3400 m (no damages, grows well)

Rhododendron purdomii³1 top of Taibai Shan (no damages, grows well)

Rhododendron pachytrichum 1 Top of Taibai Shan 2900 m (no damages, grows well)

Rhododendron concinnum many Top of Taibai Shan (no damages, grows well)

Pinus armandii 1 Taibai Shan 2500 m (no damages, grows well)

Abies delavayi 1 Top of Taibai Shan 3200 m (no damages, grows well)

Paeonia veitchii 2 Top of Taibai Shan 3200 m (no damages, grows well)

Pinus bungeana 4 Yangling Shaanxi (2 grows well, 2 not so well, others have died back)

Pinus tabuliformis 4 Yangling Shaanxi (4 grows well)

Prunus armeniaca 3 Yangling Shaanxi (3 grows well)

Styphnolobium japonicum (syn. Sophora japonica) 2 Yangling Shaanxi (2 grows well, others have died suddenly)

2005 China – Yunnan Leader: Sten Ridderlöf

Abies sp. (forrestii var. georgei)3Yulong Xue Shan 3200 m, Lijiang Yunnan (some winter damages)

Rhododendron sp. 1 Yulong Xue Shan 3000 m, Lijiang Yunnan (a few winter damages)

2007 Japan Leader: Hideaki Ohba

Quercus serrata ssp. mongolicoides⁴ 8 near Toyota City, Aichi Province (grows unexpectedly well)

Quercus aliena 4 near Shiroishi Castle in Miyagi prefecture Honshu (late development every year)

Quercus crispula (2 large collects) from Mt Nikko, Honshu and Ebino plateau, Kyushu (some winter damages almost every year)

Quercus acutissima (1 large collect) Nagoya (some winter damages almost every year)

Quercus variabilis (2 large collects) Nagoya and Toyota City (some winter damages)

Quercus phillyreoides (1 large collect) near Kochi, Shikoku (survived only a few years, all dead now)

Quercus serrata (9 large collects) Mt Zao near Sendai (1400 m) and Nagoya, Honshu (some winter damages)

Magnolia salicifolia 4 Mt Zao, Honshu 1200 m (4 grows well)

Stewartia monodelpha 1 Ebino plateau, Kyushu (grows well)

Acer palmatum 15 from 300 years trees in Koishikawa Botanical Gardens, Tokyo (grows well)

Acer japonicum 1 Mt Nikko, Honshu (grows well)

Acer tschonoskii var. australe 25 Mt Zao 1400 m, Sendai Honshu (grows well)

Acer palmatum var. amoenum 10 Mt. Nikko Honshu (grows well)

2010 South Korea Leader: Chin-Sung Chan

Fraxinus chiisanensis 6 Jirisan Mts (grows well, hardy)

Fraxinus rhynchophylla 1 near Phoenix Resort Condominium1040 m (grows well, hardy)

Sorbus racemosa ssp. pendula 1 Ullung-do (grows well, probabely hardy)

Lindera obtusiloba 1 Ullung-do (grows well)

Camellia japonica 4 Ullung-do (still alive, grows slowly, a chance)

Fagus japonica var. multinervis 6 Ullung-do (grows well, uncertain hardiness)

Pinus parviflora var. parviflora 3 Ullung-do (grows well)

Acer mono ssp. okamotoanum 2 Ullung-do (grows very well)

Quercus variabilis (1 large collect) Mongok (some grows well)

Quercus mongolica ssp. mongolica /Q. mongolica ssp. crispula (1 large collect) Odaesan Mts. (grows well, fully hardy)

Betula smidtii 5 Odaesan Mts. (grows well, no problem at all, fully hardy?)

Pyrus ussuriensis 1 Jirisan Mts (grows well, fully hardy)

Sorbus ulleungensis 1 Ullung-do (grows well)

Rhododendron schlippenbachii 10 Mt Jirisan (grows well, fully hardy)

Viburnum bitchiuense 2Mongok (both very small)

Acer barbinerve 5 Taebaek Mts. (strong growth, fully hardy)

Acer tegmentosum 2 KNA (Korean National Arboretum) (strong growth)

Quercus aliena (1 large collect) Mongok (still in seed pots)

Quercus variabilis (1 large collect) Mongok (still in seed pots but hardier than the Japanese collects)

Quercus mongolica maybe a hybrid with Q. serrata (1 large collect) Phoenix Gondola (still in seed pots but hardier than the Japanese collects)

Quercus dentata 2 collect Mongok (slow growth)

2011 Japan Leader Sten Ridderlöf

Pinus pumila x parviflora var. pentaphylla 50 seeds still growing from top of Mt Jizo, Sendai Honshu (grows well)

Rhododendron brachycarpum 20 seeds still growing from top of Mt Jizo, Sendai Honshu (grows well)

Quercus serrata (1 large collect) near Okayama Honshu (a few grows well, most winter damages)

Larix kaempferi 4 Mount Fuji 2400 m Honshu (grows well, fully hardy)

There are several collects of different species in seed boxes not mentioned obove. Seeds and small plants have been donated to others and are not followed up.

 

Some comments

It is interesting to notice how relative few of the original plantations which still are alive after 10 to 15 years. Part of it depends on our small staff. We are only two persons (me & my wife) running the arboretum in half time and of course the lack of electricity and running water don’t help us. The big threats are extreme summer dryness, rubbing male roe deers and water voles. The minimum winter temperature is normally not the problem but plant species from continental areas don’t do their best here.

Example: Quercus dentata from Chanbaishan N China, age 19. This plant freeze down every winter like a perennial compare to a 15 year plant from Kunashir which is perfectly hardy. That plant, like its siblings, are now 2,5 to 3,5 meters and higher than their shrubby mother plant from the shore of the island.

Some losses are sad, not only lignoses but also others as the Nelumbo nucifera from Primorsky Krai. On the other hand much of the surviving trees like Magnolia obovata and other magnolias, oaks, maples, beeches, walnuts, pines, larches take gradually over the scene. Understory plantings of azaleas and other rhododendrons make it beautiful and diverse. But we are glad to spare the open vistas through the surfaces of the lake, several ponds and some large lawns.

Our concept is not to show plants for example in geographic divisions. Nor we gardening perennials or have a systematic section. We leave such presentations for other organizations. It takes too much effort and can be cluttered in a small space. Healthy, rare and beautiful trees & shrubs is our simple rule! A visit in Arboretum Lassas Hagar shall be an aha-moment of beauty and calmness and lot of learning.

¹ Ingvarsson, Nina and Norgren, Sofie. 2008. Handbok för växtsamlare (Hand book for plant hunters). Other thesis, SLU. Swedish University of Agricultural Sciences http://ex-epsilon.slu.se/id/eprint/2953 (in Swedish except the abstract in English)

² Ridderlöf, Sten. 2009. Intressanta och härdiga ekar i Nordostasien (Interesting and hardy oaks in North East Asia). LUSTGÅRDEN 2009 Pages 93-108 (in Swedish)

³ Ridderlöf, Sten. 2016. Höghöjdsrododendron på Taibai Shan (Rhododendron on the top of Taibai Shan in China). RhodondendronBladet Nr 1 2016 Pages 6-16 (in Swedish).

⁴ Ridderlöf, Sten. 2010. På jakt efter åtråvärda ekar i Nordostasien (Plant hunting for disarable oaks in North East Asia). LUSTGÅRDEN 2010 Pages 51- 66 (in Swedish except the abstract in English)